När ett bolag har bankrelationer utanför Sverige ställer många banker krav på att ägarinformationen presenteras i ett tydligt och sammanställt dokument. Cap Table används i dessa sammanhang för att visa hur ägandet ser ut och vem som har inflytande över bolaget.
För utländska banker är Cap Table ofta ett standarddokument som begärs in tidigt i processen, oavsett om det gäller att bli ny kund eller att utöka en befintlig bankrelation.
Cap Table vid kundregistrering
Vid registrering av ett bolag som ny kund genomför banken en genomgång av ägarförhållanden och kontroll. Cap Table används då som ett samlat underlag som redovisar ägare, ägarandelar och kontrollnivåer.
Dokumentet gör det möjligt för banken att hantera ärendet utan att behöva begära in flera olika handlingar från bolaget.
Cap Table vid gränsöverskridande betalningar
Vid internationella betalningar kan banker begära en uppdaterad Cap Table, särskilt när transaktioner avviker från det normala eller sker till nya mottagare. Banken använder dokumentet för att säkerställa att informationen om bolagets ägare är aktuell.
Cap Table används då som ett komplement till transaktionsuppgifter och annan dokumentation.
Bankernas krav på aktualitet
Utländska banker kräver att Cap Table är korrekt och speglar bolagets aktuella ägarförhållanden. Dokumentet ska tydligt visa ägarandelar i procent och ange vilka personer som har ett väsentligt inflytande.
I många fall krävs även att Cap Table är undertecknad av behörig företrädare och vid behov intygad av notarius publicus.
Konsekvenser vid bristande underlag
Om Cap Table inte kan uppvisas eller inte uppfyller bankens krav kan handläggningen försenas eller avbrytas. För bolag som genomför internationella bankärenden är Cap Table därför ett nödvändigt och återkommande underlag.
Beställ en korrekt Cap Table hos Aktieboksregistret här.